Fyra exempel på varför “jag tar det som det kommer” är en dålig strategi inför sin förlossning.

Jag hör det ofta när jag pratar med kvinnor som inte har barn:

“Jag vill inte läsa på för mycket, det blir som det blir.”
“Kroppen vet ju vad den ska göra.”
“Jag vill ta det som det kommer.”
”Jag litar på barnmorskorna, varför ska jag förbereda mig, de har koll”.

Och ja – kroppen är fantastisk. Barnmorskorna också! Din kropp vet vad den ska göra. Och Barnmorskorna vet också. Men du som ska föda behöver mer än bara fysiologi – du behöver trygghet, kunskap.

För en positiv förlossningsupplevelse har visat sig handla om 3 faktorer:
Stöd, kontroll och att bli behandlad med respekt.

Och när du förbereder dig inför födseln ökar du inte bara chanserna för en positiv upplevelse, du stärker också din förmåga att kunna hantera det oväntade. För ingen kan garantera hur din förlossning blir, oavsett hur mycket du har läst på. Inte du, inte din barnmorska och inte en doula.

Så för att du ska kunna känna dig i kontroll, få rätt stöd, och bli behandlad med respekt tjänar du på att vara förberedd.

Här kommer fyra scenarion som visar varför det är värt att förbereda sig istället för “att ta det som det kommer”.

Scenario 1: Du vill föda i vatten – men det går inte

Du har inte läst på något inför förlossningen men vet en sak: du vill föda i vatten. I vecka 38 går vattnet. Lite tidigare än du hade trott. Och ni märker att bebisen har bajsat i fostervattnet – det är grönt, vilket innebär att vattenfödsel inte längre är ett alternativ.

Du blir stressad, orolig och besviken. Vad händer nu? Hur ska du föda istället?

Om du hade förberett dig:
Då hade du vetat att mekonium i vattnet inte är farligt i sig, men att det kräver kontroll och att ni åker in till förlossningen. Du hade haft en plan B, ifall du inte skulle kunna föda i vatten. Andra alternativ som skulle få dig att känna sig trygg. Istället för att känna dig stressad över situationen hade du känt dig trygg, lugn och redo att möta de här förutsättningarna. Även om de inte blev som du hade tänkt.

Scenario 2: Du vill föda utan smärtlindring – men behöver blir igångsatt

Du har inte förberett dig så mycket, men tänker att du helst vill föda utan smärtlindring. När du blir igångsatt på grund av en medicinsk anledning följer du personalens råd och får värkstimulerande dropp. Värkarna känns omöjliga att hantera, och barnmorskan föreslår epidural – men du är rädd för nålar. Du känner panik, frustration och besvikelse. Det blev inte alls som du tänkt dig.

Om du hade förberett dig:
Då hade du vetat att en igångsättning ofta innebär mer intensiva och kraftiga värkar, med lite paus jämfört med “naturliga värkar” - vilket gör att epidural kan vara en viktig hjälp för att orka hantera dom. Du hade kunnat fundera över beslutet i förväg, i lugn och ro, snarare än i en överväldigande situation. Du hade kunnat känna dig i kontroll, även om det inte blev precis som du hade önskat.

Scenario 3: Du räknade med epidural – men den fungerar inte

Du har inte läst på så mycket men vet att du vill ha epidural. Det känns självklart för dig. Men när du väl är på förlossningen visar det sig att epiduralen inte tar som den ska och du får inte smärtlindringen du hade räknat med. Du får panik. Vad gör man om smärtan inte försvinner med epiduralen? Vad finns det för andra sätt?

Om du hade förberett dig:
Då hade du vetat att epidural inte alltid fungerar – och att det finns många andra former av smärtlindring: bad, sterila kvaddlar, TENS, massage, andning, akupressur. Du hade kunnat gå vidare till plan B med trygghet och kontroll, istället för att känna dig rädd och stressad.

Scenario 4: Du tänker att barnmorskan löser allt – men känner dig överkörd

Du har inte läst på så mycket och litar på att barnmorskan eller personalen ska guida dig genom förlossningen. Men mitt i värkarbetet märker du att beslut tas utan att du förstår vad som händer. Någon föreslår att ni nog borde ta hål på fosterhinnorna, men du vet inte varför – och du hinner inte fråga innan det händer.

Du känner dig passiv, förvirrad, liten – som om förlossningen händer dig, snarare än att du är i kontroll över den.

Om du hade förberett dig:
Då hade du vetat vad olika ingrepp innebär, vilka frågor du kan ställa, och hur du kan uttrycka dina önskemål. Du hade vetat att du har rätt att säga nej till interventioner. Du hade varit aktiv och medskapande i din förlossning – oavsett vad som händer vilket hade ökat chansen för en positiv upplevelse av förlossningen.

Så …

Att förbereda sig inför sin förlossning handlar inte om att skapa en perfekt plan och sen följa den i detalj. Det handlar istället om att du ska få förutsättningarna att ha: stöd, vara i kontroll och känna att du blir behandlad med respekt. För att öka chanserna till en positiv upplevelse och skapa trygghet för dig. För när du har trygghet och lugn kommer kroppen kunna jobba i lugn och ro, oxytocin kommer frisättas och det kommer underlätta förlossningen.

Vill du ha stöd i din förlossningsförberedelse? Jag erbjuder kurser, samtal och postpartumstöd – alltid med plats för dina känslor, din kropp och din resa - på dina villkor 🤍